Semmelmannen

Efter två fruktlösa försök att testäta semlorna på Stinas bageri skulle kanske en karaktärslösare semmeljägare ge upp. Första gången var jag vid deras butik på Tegnérgatan, men då hade de ingen servering. Andra gången jag beslutsamt besökte dem en lördag eftermiddag, ja då hade de stängt (stänger redan 14.00 på lördagar). Men idag stod alla stjärnorna rätt och änglarna sjöng i kör när jag klev in i bageriet på Frejgatan. Semmelmannen och Stinas semla skulle bli ett. 

Var det kärlek vid första ögonkastet? Vänner till Semmelmannen säger det, men själv var han naturligt avvaktande. Visst, semlan var mycket vacker att titta på men runda lock är ju inte riktigt hans grej. Och florsockerpudret ser väl ändå ganska blekt ut - kan det vara dekorsocker?

Istället för att tänka för mycket började jag äta av semlan. I början med viss skepsism. Locket var nämligen ganska torrt. Och utöver det smakade det inte speciellt mycket florsocker, vilket möjligen bekräftar mina misstankar från den utseendemässiga inspektionen - dekorsocker. Men genom lockets sköra sprödhet gick ändå att känna en härlig kardemummasmak som verkligen lockade till snabb närkontakt.

Stinasemlans proportioner och former är sannerligen en fröjd för ett gammalt semmelöga. Se bara på bilden ovan en sån sagolik rund enhet som bildats av bullen och grädden. Grädden ja. Den både luktar och smakar så som att just i det ögonblick man äter den kan man inte tänka sig nån annan grädde i hela världen. Konsistensen är också den perfektionistiskt ledig. Man tänker inte på den förrän man ätit upp den, och då gillar man den. Precis som man drömmer om att det ska vara.

Stinasemlans bulle är mycket god, har inga spår av jäst i smaken eller andra avarter. Den har bra form, men framför allt gillar den att bli uppäten. Ni förstår säkert vad jag menar.

Jag äter mig snabbt igenom bullen, för mandelmassan hägrar. Redan på den första bilden anar ni de oskalade mandelbitarna, och detsamma gäller Semmelmannen. Han kan inte vänta innan han får komma i kontakt med Stinasemlans inre. Varför hetsa, undrar ni kanske? Du som ätit så många semlor vet ju att nånstans därinne finns mandelmassan. Ät du bara lugnt och försiktigt så kommer du dit. Det är lätt att säga, svårare att kontrollera sig själv. Och även om förhoppningarna fanns där om en riktigt god mandelmassa, så hade jag nog ändå inte vågat tro att någon mandelmassa skulle vara lika god som Tösses. Men här har vi den. Den är inte bättre, men den är lika bra. En strålande kombination av mandel, sötma och vuxen eftersmak. Det blir aldrig helt barnförbjudet, bitarna är lagom stora och tuggvänliga, men det är hela tiden intressant. Och det lämnar en fin eftersmak som stannar länge.

Sammanfattningsvis finns inget annat kvar att säga än: ge mig en till. Kanske med varm mjölk den här gången?

Pris: 34 kr. Hade den varit billigare kanske den hade känts billig. Om ni förstår vad jag menar.

Betyg: Stinas bageri, Frejgatan 46

Utseende: 5

Lock: 4

Bulle: 5

Mandelmassa: 5

Grädde: 5

Totalbetyg: 5 sventon