Semmelmannen

Trettio olika semlor! När åt NÅGON så många olika semlor under en månad? Är Semmelmannen unik? Ja det får jag väl ändå lov att säga. Men det unika ligger inte i ett tvångsmässigt behov att äta dessa semlor. O nej. Vad det handlar om är en genuin och äkta kärlek för semlan, detta bakelsernas moder. 

Ett bageri som många anser bär på samma äkta kärlek är Ett bageri på Jungfrugatan. Irra inte omkring vid Östermalmstorg, nej Ett bageri ligger nästan längst norrut förbi Valhallavägen. Det är ett hål-i-väggenställe som direkt skickar en jordnära och genuin känsla när man går in genom dörren. Och semlorna ser rasande aptitliga ut!

Har ni sett ett sådant jättelock! Hur de lyckats klippa det ur den lilla bullen framstår verkligen som ett mysterium. Ett härligt vitt florsockerpuder gör mig glad. Det var ju faktiskt något som inte ens gårdagens förälskelse från Stinas bageri lyckades erbjuda. Det lyste dekorsocker lång väg. Inte ett spår av torrhet går heller att känna i detta lock. Saftigt men ändå spänstigt låter det oss glänta på dörren till den här söta mjuka lilla sakens personlighet. Mycket trevligt.

Med mig på dagens bageribesök är en fotograf från en morgontidning. Det är inte lätt ens för en afiscinado att se anonym, kunnig och avslappnad ut när man äter en temla. Alla besitter inte den kände praktiserande privatdetektivens naturliga fallenhet att svälja semlan hel. Och det vore också att gå miste om så mycket.

Ett bageris semla är så mjuk att den är svår att hålla i utan att klämma ihop den. Inte mycket stadga i den bullen. Smaken är det inget fel på, men utan någon som helst stadga blir det inte bara svårätet, utan också lite för lättätet. Det finns liksom inget tuggmotstånd överhuvudtaget. Likadant med grädden. Det här är den mest lättvispade grädden hittills. Nog håller den ihop, det är inte det, men den är så mjuk att den liksom bara smälter i munnen på ett vis som för tankarna till hemgjorda semlor. Så är det något man föredrar har man mycket att hämta här. 

Bullens obefintliga stadga följer en genom ätandet och går tyvärr inte att fly från. På sätt och vis påminner semlan här om Stadmissionens/Grillska husets semla, i det att den så mycket blir en munsbit. Semlan trycks ihop mellan fingrarna, grädden är otroligt lättäten, och vips fyra fem tuggor senare är hela semlan borta. Och man vill ha en till. I normala, eller ska vi snarare säga i de flesta, fall når man fram till mandelmassan, stannar till där och reflekterar innan den unika kombinationen grädde/bulle/mandelmassa blandas i gommen på ett himmelskt sätt. Här slukas bullen ofrivilligt i ett sånt tempo att mandelmassan inte får det utrymme den förtjänar.

För det är sannerligen inget fel på mandelmassan. Grova, kantiga mandelbitar som smakar äkta och mycket. Dock med en lite för bitter smak i min smak överlag. Huruvida detta härrör från äkta bittermandel eller den nuförtiden så vanliga bittermandeloljan vet jag inte. Men det är en anmärkning i marginalen. 

Tyvärr blir det med eftertankens visa eftersmak svårt att komma runt den alltför mjuka bullen. Att det kan vara en nackdel att man sätter i sig en semla för snabbt låter väl vansinnigt för gemene man, men jag tror att ni som ätit några semlor i sina dagar vet vad jag pratar om. Det här var en munsbit mer än något annat. Något man slukar när ingen annan ser, och sen får man se till att torka bort grädden från näsan så man inte blir avslöjad.

Gillar du hembakade semlor och är ute efter en liknande känsla, och dessutom råkar bo åt Gärdet-hållet, ja då tycker jag du ska ta en sväng förbi Ett bageri. Vill du ha en exklusivare semla, ja då åker du ner på Karlavägen till Tösses istället. Inget är mer rätt än något annat. Vissa dagar är man sugen på falukorv med makaroner. Andra dagar duger inget annat än pilgrimsmusslor med exklusiva tillbehör.

Pris: 30 kr. Bra pris på en bra semla. Köp två. Du äter upp dem lika snabbt som en halv från Saturnus!

Betyg: Ett bageri, Jungfrugatan 70

Utseende: 4

Lock: 5

Bulle: 3

Mandelmassa: 4

Grädde: 4

Totalbetyg: 4 sventon